Fever av Deon Meyer

Omslagsbild FeverMed denna bok har Meyer lämnat sin hyggligt framgångsrika bana som polis- och deckarförfattare och istället gett sig in på Stephen Kings domäner, fast utan det övernaturliga såklart. Meyer har insett att postapokalypsen är tillräckligt bortanför verkligheten utan att blanda in övernaturliga ting.

Boken är skriven från en pojkes perspektiv där han följer sin far genom en slags vandring genom ett öde Sydafrika för att realisera drömmen om ett ställe där samhället kan starta om, utan de brister som präglade Sydafrika innan pesten slog till. Den är också ett bokslut eftersom man redan i inledningen får veta att fadern mördats (den som läst sin Gabriel Garcia Marquez känner igen den typen av inledning från Krönika om ett förebådat dödsfall (1982)). Men den utopiska drömmen är inte så lätt att jaga och visst kan man läsa den som en slags uppgörelse med the Rainbow Nation som skulle prägla Sydafrika från 1994, men där gamla konflikter inte så lätt försvinner bara för att ett nytt parti styr. Gamla konflikter kommer upp till ytan, både sådana som härrör från tiden under och efter apartheid.

Boken är ännu inte översatt till svenska från afrikaans, men den finns på (sydafrikansk) engelska på Uppvidinge bibliotek. Det återstår bara för mig att på afrikaans säga ”lekker boek!”

Per Gjörloff, kultur- och fritidschef

Oskuldens museum av Orhan Pamuk

Omslagsbild Oskuldens museumDen turkiske nobelpristagaren Orhan Pamuk har i denna bok lyckas fånga en bra bit av den dualism som präglade det turkiska samhället efter det osmanska rikets sammanbrott, där ekon från det förflutna gör sig påminda i den västerländska, sekulariserade vardagen och berör ett samhälle som å ena sidan är traditionellt, men som på politisk nivå vill vara modernt. Romanens utgångspunkt är ett triangeldrama mellan ett förlovat par, en förlovning mer i konvenansens tecken och ett passionsförhållande med en tredje kvinna. Familjens förväntningar på ett ”parti” och det egna hjärtats böjelser. Allt fantastiskt skildrat av Pamuk som själv ger sitt författar-jag en skepnad i boken som samtalspart med bokens huvudperson.

Verket som sådant kan läsas i sig självt med en underbar upplevelse till följd. Dock är verket tredimensionellt i sin natur och åtföljs av ett fysiskt Oskuldens Museum i Istanbul, staden som är en smältdegel av bysantisk, osmansk och modernistiska traditioner och kulturlager. I det fysiska museet återfinns de föremål som refereras till i texten och som berättar-jaget beskriver i sin uppbyggnad i museets form för sin älskade Füsun. Den fysiska boken fungerar också som en slags entrébiljett till museet och besökare som medhar boken får också en stämpel, självklart i formen av det örhänge som figurerar i bokens inledning, på en utvald plats i boken.

Det är lika mycket en beskrivning av ett passionerat triangeldrama som det är berättelsen om ett museum och för den som vill uppleva god litteratur när den är som bäst går till något av våra bibliotek och lånar hem den.

Per Gjörloff, bibliotekschef

Klicka på bilden och du kan reservera boken om du har ett bibliotekskort på Uppvidinge bibliotek.