I Lisa Jewells nya bok står familjen Bird i centrum: mamma Lorelei, pappa Colin och barnen Megan, Bethan, Rory och Rhys. Berättelsen tar sin början i april 2011, men genom många återblickar får vi följa familjen under 30 år. När Lorelei dör återvänder Megan till barndomshemmet för att ta hand om moderns kvarlåtenskap. Det är lättare sagt än gjort. Modern, som alltid tyckt om att samla på saker, har under årens lopp utvecklat en sjuklig samlarmani, och när Megan kommer dit kan hon knappt ta sig fram i huset. Det som finns är små, små smala gångar bland allt skräp och Megan kan inte förstå hur någon kunnat leva i detta kaos. Hur blev det så här?
Megan har under de senaste åren endast haft sporadisk kontakt med sin familj. Moderns bortgång gör att hon återigen måste träffa sin far och sina syskon och de ansträngda relationerna från förr kommer återigen upp till ytan. Uppväxten i Bird House kan enklast beskrivas som excentrisk och bohemisk, mycket beroende på Lorelei. En mycket tragisk händelse påsken 1991 då Rhys tar livet av sig gör att allt förändras. Det som åtminstone på ytan varit ett normalt familjeliv slås sönder när alla hanterar förlusten på olika sätt: Megan flyr hemmet, Bethan väljer att stanna kvar av lojalitet till sin mor och Rory (Rhys tvillingbror) försöker gå vidare på sitt sätt. Kvar i huset blir Lorelei vars samlarintresse utvecklas till en sjukdom. Megan har vid flera tillfällen försökt hjälpa sin mor, men vill Lorelei egentligen ha någon hjälp?
Jag har läst flera av Lisa Jewells böcker och jag tycker om hennes sätt att beskriva människor, relationer och känslor. Hon lyckas verkligen göra sina romanfigurer levande och språket flyter lätt. Den här boken är lite mörkare och allvarligare än hennes tidigare böcker, men mycket läsvärd och tänkvärd.
Lotta
Det lackar mot jul och hela kommunledningsförvaltningen diskuterar hur man skulle kunna göra något festligt med kommunhusets fasad för att sprida glädje till kommuninvånarna i stundande nedskärningar. Något som skulle engagera alla i kommunhuset men ändå hålla kraven på nollbudgeten.
Läshunger 