Där vägarna möts (2016) av Tommi Kinnunen

dar-vagarna-mots Nu kanske jag generaliserar men det är inte ofta finska författare lånas och läses på våra bibliotek. Anledningen till det beror på att det inte ges ut många böcker översatta från finska till svenska.

Här är en i hemlandet prisad bok, Där vägarna möts av Tommi Kinnunen.

Tre generationer av kvinnor under 100 år med början 1895 är vilka vi möter i boken. Vi får en berättelse om hur det kunde vara att leva under krig.

Vi får läsa allra först om Maria som är barnmorska och som slår sig ned i en by där invånarna är skeptiska till henne. Hon blir endast tillkallad vid födslar när något går fel eller det har dragit ut på tiden.Hon får en dotter som heter Lahja. Maria är en självständig kvinna. Hon ser till att de har tak över huvudet. De bor tillsammans i ett hus som Maria fortsätter att bygga ut trots att de egentligen inte behöver mer plats.

Lahja vill inte inte följa i hennes mammas spår utan hon vill ägna sig åt fotografi. Hon får en utomäktenskaplig dotter. Hon gifter sig med Onni som ser dottern som sin egen dotter. De får två barn till, Helena och Johannes. Onni tvingas dra ut i krig och detta driver Lahja och Onni ifrån varandra. Kaarina är Johannes fru och hon bor tillsammans med Lahja och Maria i samma hus. Det är inte alltid lätt att bo tillsammans med svärmor och hennes mor. Alla har åsikter om allt. Men Kaarina är inte den som viker sig i första taget. Alla personer väljer att gå sin egen väg, det är ett bevis på styrka, att inte följa någon annan.

Boken är skriven ur 4 olika perspektiv. Vi får först följa Maria, sedan Lahja, Kaarina och till sist Onni som knyter samman säcken. Vi får veta hur samma händelser uppfattas av de olika huvudpersonerna. Det är det som ger boken ett djup. Man får många aha-upplevelser.

På finska är titeln Neljäntienristeys, vilket betyder fyrvägskorsning, efter att ha läst boken förstår jag varför.

Ett finskt tips till! Aki Ollikainens Nödår (2016) finns att låna!

 

/Irina

Annonser

Jag lät dig gå av Clare Mackintosh

Omslagsbild Jag lät dig gåAllt börjar med en tragisk olycka: en 5-årig pojke släpper plötsligt sin mammas hand och rusar ut på gatan. Samtidigt passerar en bil och krocken är oundviklig. Den lille pojken dör omedelbart och bilföraren smiter från platsen.

Smitningsolyckan hamnar på kriminalkommissarie Ray Stevens bord och tillsammans med sina kollegor försöker de snabbt hitta den skyldige. Eftersom det är ett barn inblandat får fallet stor publicitet och högsta prioritet. Men man har inte mycket att gå på, och det finns inga vittnen till olyckan mer än pojkens mamma, som naturligtvis är helt förstörd.

Parallellt med polisens arbete får vi följa Jenna och hur hela hennes värld rasar samman när lille Jacob dör. Hon känner stor skuld och vet inte vad hon ska ta sig till. Till slut bestämmer hon sig för att försvinna: hon tycket inte att polisen gör tillräckligt för att hitta den skyldige och hon känner att det är enda möjligheten om hon inte ska gå under. Hon packar en liten väska och ger sig av utan att säga något till någon. Så småningom hamnar hon i en liten by i Wales, där hon hyr en ensligt belägen stuga. Hon undviker kontakt med andra människor och sakta försöker hon hitta fotfästet igen, men går det att glömma? Går det att lämna ett liv och börja ett annat?

Det här är en mycket stark debutbok! Den är både spännande och välskriven och ungefär halvvägs in i boken bestämmer sig författaren för att både utmana och förvåna oss läsare och andra halvan blir en riktig ”bladvändare”. Clare Mackintosh har skrivit en skickligt komponerad psykologisk thriller som är väl värd att läsa. Och jag lovar, du kommer att bli överraskad mer än en gång…

Det är Lotta som har tipsat den här gången

Finns boken inne?